Nu drog jag mig till minnes en Norstedts-fest för några år sedan. Jag och min snygga väninna J med jättelångt hår stod med rödvinsblå läppar och tuggade plastglaskant i ett hörn, som vi brukar göra på förlagsfester. Fram kommer då en hyfsat känd kulturjournalist, en man ur den subkultur jag brukar kalla "Skalliga män i kulturvärlden med framgångar hos det motsatta könet".
Han spände ögonen i J och yttrade på skamlös bred skånska: "Deeeeuuuuuu beheuuuuuver KEUUUUK".
(Alltså, han sa att hon behövde kuk.) Och vi förstod att här var han, som en deus ex machina, redo att ge henne det hon behövde.
Vi var så tacksamma. Även jag, fast jag tydligen inte såg ut att behöva kuk lika mycket som J.
Som kvinna i kulturvärlden fattas en intet.
Annina
