Den här helgen har det varit mycket Thomas Bodström i båda morgontidningarnas mysbilagor. Och finns det egentligen någon bättre sinnebild för den helsvenska heteronormativa familjemysigheten än Thomas Bodström? Han är blond och blåögd och hunkig. Han är en "riktig fotbollspappa", betonas det i alla artiklar. Han har bidragit med fyra välskapta barn till samhällsnyttan (alla med samma kvinna, men det behöver jag väl knappast nämna). Han är sosse men med ett konservativt sinne för ordning och lag och rätt. Han har ett idrottsförflutet och är passionerat sportintresserad. Han är helt enkelt en riktig vanlig svensk kille, en härlig svensk dunderpappa utan värre skelett i garderoben än att han är en partykille som rökt på litegrann i sin ungdom. Så här svarar han t ex på några enkätfrågor i Salong K:
Den personen kramar jag helst: De är fem stycken, min fru Helén och barnen.
Favoritskor just nu: Favoritskor alltid - Adidas Stan Smith.
Min favorit-after shave: Ingen alls, jag luktar så gott ändå. Dessutom har jag så lite skäggväxt.
Så håller jag mig i form: Jag spelar fotboll och ishockey.
Den personen inspirerar mig: Mina medarbetare.
Dit åker jag för en naturupplevelse: Fårö.
Det gör jag helst på semestern: Badar.
Bil jag helst kör: En minibuss så att allt och alla får plats.
Där hittar du troligtvis mig en söndagseftermiddag: På fotbollsplanen när jag själv eller barnen spelar.
Favorit-skönhetsprodukt: Solen.
(Åh, han har inte ens en massa farlig skäggväxt utan är härligt mjuk och len! Och gillar förstås solen, fotbollsplanen och naturligheten bäst.)
Nej, nu ska jag inte dissa Thomas, jag är övertygad om att han är en hyvens kille. Jag vet förstås inget alls om hur han är på riktigt, men mediabilden av honom passar sällsynt bra in i Mys-Sverige.
Jag har faktiskt varit på samma fest som Thomas Bodström en gång. Det var ett helt privat sammanhang, hans ankomst var något av en överraskning för de flesta. Ändå märktes det med en gång när han var där; det var som om hela lokalen började utsöndra feromoner och hormoner när han vandrade igenom den med sin samlagsmannablick. Kvinnor började kråma sig, puffa till håret. "Han tittade på mig hela tiden där ute i köket, jag är helt säker på det", hörde jag normalt intelligenta kvinnor med blossande kinder säga till varandra. Och säkert hade de rätt, för Thomas Bodström var alldeles tydligt den där typen av man som ingalunda var omedveten om den effekt han hade på det motsatta könet. Sånt märker man som kvinna. (Jag måste dock påpeka att hans charm var helt förlorad för min del. Han är så långt ifrån min typ som någon bara kan vara, och han är alldeles för mycket samlagsman för min smak.)
Jag förstår inte varför sossarna inte gjorde honom till ny partiledare i stället för Mona. Han är det närmaste Reinfeldt de kan uppbringa, en dunderpappa som dessutom är betydligt bättre på fotboll. Har vi någonsin sett Fredrik Reinfeldt spela fotboll med sina barn? Ånej.
Det borde kort sagt vara tillräckligt för att plocka hem segern i nästa val.
Annina
