"Den nya muminmuggen är ABSURT hetero", messade jag till Stefan häromdagen. Jag var inne på den nya Iittala-butiken på Götgatan och konstaterade att årets julmugg var en besvikelse. Ännu en gång har ett motiv byggts på en av den svenskspråkiga litteraturens stora vanföreställningar: att Mumintrollet och Snorkfröken skulle vara något slags par. Detta trots att alla VET att mumintrollets enda stora och olyckliga kärlek är den egocentriska relationsanarkisten Snusmumriken. Med sitt förfärliga av-och-påbeteende, sitt för alla andra outhärdliga frihetsevangelium (som helt enkelt går ut på att han alltid går sin egen väg, skiter i alla han lämnar bakom sig och dessutom ska man BEUNDRA honom för det) är han en litterär inkarnation av alla olyckliga och omöjliga kärlekar man någonsin haft i livet. Sorry, Mumin. He's just not that into you.
Stefan reder dock ut relationsproblematiken i Mumindalen mycket bättre än jag här.
Min egen mest använda muminmugg är för övrigt den med Mårran. Och jag undrar när man kommer att våga sätta Misan eller Gafsan, två av mina andra favoritfigurer, på muggarna.
Annina
